Bakgrund/Idé

Vintern en av järnvägens bittraste fiender

Intresset för järnväg som transportmedel under senare år har inte varit så stort sedan introduktionen på 1800-talet. Järnvägen är fortfarande en bärande del av den infrastruktur som förbinder och håller ihop hela samhället. Tillförlitliga och hållbara spårsystem som tillåter effektiva transporter är av yttersta vikt. Men verkligheten utsätter ständigt systemen för hårda påfrestningar som kostar astronomiska summor och inte minst irritation. Snöfall och istappar må vara idyllsikt men för järnvägstrafiken är de bokstavligen ett hinder – framför allt i växlarna.

Snö och is kostar stora pengar

I det svenska järnvägnätet finns 12 300 spårväxlar – det går i snitt 1,3 växlar per km järnväg. Över hälften av dessa – 7 000 växlar – är eluppvärmda på grund av snörisken. Statens totala kostnad för underhåll av växlarna är ca 750 miljoner kronor, varav snöbekämpningen står för 460 miljoner kronor. Mer än hälften av underhållskostnaden är relaterad till snöproblematik.

Underhållskostnad per växel i Sverige
Total kostnad ca 65 000 SEK*

Varav:
Is/snöröjning 35.000 SEK (3.500 EUR)

Fördelat på:
Manuell arbete 17 000 SEK
Eluppvärmning 8 000 SEK
Övrigt snöskydd 1 000 SEK

Ej snörelaterad kostnad 30 000 SEK
* Snittvärde av beräknad kostnad 5 500 - 7 700 EUR/år

Underhållskostnad totalt för växlar i Sverige
Total kostnad ca 800 M SEK

Varav:
Is/snöröjning 400 M SEK
Eluppvärmning 60 M SEK
Ej snörelaterad kostnad 340 M SEK

Förseningarna kostar ännu mer

Underhållskostnaderna är stora men tågförseningarna kostar samhället långt mycket mer. Genomsnittligt antal förseningstimmar under senare år är 39 000 tim/år vilket medför extra kostnader i form av ersättningstrafik, personal med mera på 5,5 miljarder SEK. Varje timme tågförsening kostar således staten 140 000 kronor!

Riksrevisionsverket beräknar att nära 60 procent av förseningarna beror på infrastrukturella problem dvs. spår, växlar, ledningar mm. Trafikverket uppger att snö och is var främsta orsaken till förseningarna åren 2009-2010. Av den totala förseningskostnaden står växelproblem för 660 miljoner SEK varav 110 miljoner kan hänföras till snö- och isproblem.

Förseningskostnader
39.000 tim = 5,5 Mdr SEK (550 M EUR)

Varav växelorsakade
4.500 h (12%) = 660 M SEK (66 M EUR)

Varav snöorsakade
650 h (14,5%) = 110 M SEK (11 M EUR)

I Storbritannien uppskattades förseningskostnaderna för 2006-2007 till 1 miljard pund och 42 procent av felen relaterades till infrastrukturen där växlarna utgör en väsentlig del. Kan järnvägen i Sverige och andra länder hitta en ny teknik som gör spårväxlar oberoende av kallt klimat och snö och is, finns således enorma belopp att spara som kan göra nytta på andra områden.

Problemet med konventionella växlar

Spårväxlar har sedan 1800-talet baserats på i princip samma teknik med en växeltunga som förflyttas horisontellt och ansluter mot rälsens insida. Konstruktionen är robust men funktionen sårbar eftersom snö och is lätt hamnar mellan delarna och sätter växeln ur funktion. Saknar växeln uppvärmning eller annat skydd måste den snöröjas manuellt med skyfflar och spett. En akut operation som kostar tid och pengar, skapar förseningar och trubbel för passagerare och företag.

Vertexväxelns revolutionerande vertikala metod innebär att ytorna som i dag samlar snö och is helt sonika är eliminerade (se teknisk beskrivning). Konceptet fungerar även för konventionella korsningar utan rörlig växeltunga.

Marknadspotential

Det finns i hela världen drygt 1 275 000 växlar, varav i Europa 445 800 och i Sverige 12 300. Växeltäten är densamma världen över, ca 1,3 st/km. Varje år byter man globalt ut 12 800 växlar, varav 4 460 i Europa och 150 i Sverige.

Om marknaderna skulle ersätta sina konventionella växlar med Vertex vertikala patent fullt ut, skulle det årliga försäljningsvärdet för Sverige uppgå till 10 M EUR, för Europa 350 M EUR och för hela världen 1 Mdr EUR.


I SAMARBETE MED